måndag 17 augusti 2015

Pelle Holmberg, en svensk bluesgitarrist att hålla koll på...

Det finns många intressanta bluesgitarrister i Sverige. För ett tag sedan dök namnet Pelle Holmberg upp lite varstans och efter att ha kollat igenom vad som fanns på nätet om honom bestämde jag mig för att kontakta honom och föreslå en intervju. 

Pelle Holmberg är en svensk bluesgitarrist som från början kommer från Karlskrona.  Han startade Pelle Holmberg Group som släppte en platta 2011 och en uppföljare 2015 med titeln "Ghost Ship". Han är också involverad i bandet HPD, "Hopplockade delar" och frilansar som "guns for hire" för en hel del svenska artister i samband med skivinspelningar etc.

Jag gillar Pelles spel, det är nyfiket och experimentellt samtidigt som det är totalrotat i blueskulturen. Han spelar på Fender  50th anniversary Deluxe Staratocaster och Suhr. Förstärkarmässigt har han valt Olsson Custom 36 Reverb - http://www.sv.olssonamps.se Custom Audio Electronics OD-100 standard plus Elmwood 2x12 cab med vintage 30 speakers Additional Olsson 2x12 cab med selektion creamback.

Pedalbordet består av:Maxon SD-9 JHS Charlie Brown Budda Wah Strymon Timeline Boss FV-500H volume pedal Drybell Vibe Machine Fulltone Octa-fuzz TC Electronics Polytune Voodoo Labs 2 plus

Med vetskapen om detta blev jag intresserad av hur han förhåller sig till ton inom sin genre, det är tydligt att han varit seriös i sitt jagande av ton.

Här finns ett exempel där han demar Olsson Amps:



Och här ett annat exempel med Pelle Holmberg Group med mer bluesrockfunkyfusion...



Vad är det viktigaste att tänka på när man ska skapa sig ett blues-sound?
Jag tror det viktigaste är att man måste börja med att lyssna på blues och komma in i det tänket. Skaffa dig en uppfattning om vad du tycker om, vilket sound du är ute efter och jobba efter att få det låta så. Testa spela på olika sätt på din gitarr. Spela med fingrarna, testa ha plektrumet uppe där halsen börjar eller nere vid stallet. Utrustningen du har är viktig men soundet sitter inte i din gitarr eller förstärkare. Det kommer från dig själv, dina fingrar och sättet du spelar på.

Vad spelar du själv mest på?
På elgitarrsidan spelar jag på Suhrgitarrer. Jag har en Suhr Classic strata som jag spelar mest på, men även en Suhr Classic tele som passar som handen i handsken till funk och blues. Jag diggar verkligen Suhrgitarrerna. De är mycket välbyggda och har ett bra allround sound. Jag började använda det Svenska förstärkargeniet John Olssons förstärkare i höstas. Han har många modeller i sitt urval och mitt val föll på en Olsson custom reverb 36. På pedalbordet så har jag en del pedaler men de som används dagligen är Strymon Timeline, JHS Charlie Brown som är en skön overdrive som smutsar till soundet och slutligen Maxon SD-9 som används då det behövs mer dist. I övrigt så sitter det en Buddah Wah, Polytune, Fulltone Octafuzz, Deja Vibe och en Boss FV-500H volympedal.

Vilken är den mest optimala bluesstärkaren tycker du?
Jag har haft en del förstärkare genom åren. Det har varit Rivera, Engl, olika twins samt en Custom Audio Electronics OD-100 som jag fortfarande har kvar, men sedan jag började använda Olssons förstärkare så har jag varit helt såld på den. Till blues så passar den helt klockrent, och andra genrer också för den delen. Du kan gasa på volymen och få den att spricka upp, samtidigt som den har ett mycket ärligt sound samt tar pedaler väldigt bra. För mig är det den optimala bluesförstärkaren!

Om du fick välja 3 favoritmickar, vilka skulle du välja då?
Hmm svår fråga, men FL (fletcher/landau) som sitter på min Suhr är fantastiska, riktigt krispiga och goa. Lindy Fralins mickar är också bra, mycket varmt sound. Innan jag började använda Suhr så var det James Tyler som gällde och de single coil mickarna som satt på var riktigt fina, jag tror de hette JTS2250.

Strängtjocklek, har det betydelse och i så fall hur?
Jag tror det är helt beroende på vilket sätt man spelar. Steve Lukather kör på 009 och Stevie Ray körde på 013. Bådas ton är skitbra, fast på sitt egna vis. Jag kör själv på 010 vilket funkar bra för mig. Bekvämt att benda toner men ändå lite motstånd och bra sustain. Jag tror man ska hitta den storlek som passar sitt egna spelsätt och smak, då är man hemma!
De mest inflytelserika och spännande bluesgitarristerna för mig är de som använder ett lite större vokabulär än bara mollpenta chorus efter chorus, även om det “i rätt händer” kan vara helt genialiskt såklart. Jag diggar gitarrister som Scott Henderson, Kirk Fletcher, Matt Schofield, Robben Ford och Michael Landau. De kan lira på ett varierat och nyskapande sätt inom bluesen och ibland sväva ut lite, men ändå hålla sig inom bluestraditionen och feelingen.

Vilka tips skulle du ge till de som vill utveckla spelteknik vad gäller blues?
Planka olika gitarrister som du tycker om, ta lite här och där från var och en. Jobba med fraserna, vrid och vänd på dem. Testa spela dem i olika positioner, är rytmen i shuffle så testa spela den i raka åttondelar istället, dur istället för moll osv. Jobbar du med detta tillräckligt så har det helt plötsligt förvandlats från något du “lånat” till din egna grej som du sedan kan använda i olika situationer. Den stora utmaningen för mig med att lira över en blues 12:a är få tonerna att betyda något, att behålla en röd tråd genom hela solot.

Några exempel?
Scott Henderson och Robben Ford är verkligen mästare på detta! Det är mer fokus på “hur” man spelar, inte så mycket “vad”. Som gitarrist är det vanligt att spela för mycket, att man bara köttar på och kanske tappar den röda tråden. Jag tjatar ofta på mina gitarrelever att upprepa sina fraser samt ta pauser i sitt spel. Ett naturligt sätt att pausa mer under dina solon är att sjunga det du lirar, då måste du ta paus och hämta luft annars svimmar du. De gitarrister som också är sångare har jag alltid diggat, de spelar på ett speciellt vis. Exempelvis BB King som sjöng lika mycket med sin gitarr som med sin röst. Hans smakfulla gitarrspel var ju som sång fast utan ord.

Vad händer här närmast? Mitt fusionband PHG har under våren varit på en releaseturné för vår nya skiva “Ghost ship”, så nu ska vi erövra nya marker. Nu bokas det nya spelningar med PHG inför hösten. 
I sommar har det varit spelningar med olika projekt och band, bland annat med bluesbandet HPD (hopplockade delar) där vi göra ett par spelningar med blueslegenden Bill Öhrström, som lirat med bland annat Jimi Hendrix, vilket ska bli riktigt kul!


Tack för att du gav Gitarrzombien lite av din tid.
Tack själv!

Länkar: www.pelleholmberg.se www.facebook.com/pelleholmberggroup www.youtube.com/pelleholmberggroup






2 kommentarer:

  1. Vad är egentligen grejen med Suhr? De ser exakt ut som som förlagorna från Fender men kostar dubbelt så mycket. Är de verkligen så mycket bättre?

    SvaraRadera
  2. Testa får du se! Är en helt annan klass än fender

    SvaraRadera